En knapp
månad sedan min sjukskrivningstid gick ut och med en mängd förlorad energi har
jag nu ett läkarintyg . Jag är sjukskriven på heltid fr om mitten av september
till mitten av december för utmattningssyndrom förhöjd krisreaktion. Det spelar mig ingen som helst roll vad jag
är sjukskriven för, vilket epitet de klistrar i min panna. Jag vet att för
varje vecka återfår jag förmågor.
Jag har en begränsad mängd kraft som jag hela
tiden får anpassa efter till vad den behöver räcka. Det är den lätta biten. Den,
för mig, nya insikten som jag behöver hitta ett förhållningssätt till är att
det finns en mängd saker som äter energi och som står utanför min påverkan. Det
kallas livet. Livet överrumplar mig och står utanför min kontroll. Likaväl
behöver jag lära mig att hantera även oförutsedda händelser. Jag har i ett
drygt halvår levt i min egen bubbla. Varit skyddad från det som ett aktivt
föräldraskap och en omgivning kan överraska med. Jag har haft fullt sjå att ha
koll på mina egna behov. Nu flyttar jag fram positionerna och tar små microsteg
fram för att möta livet utanför min bubbla. Det är spännande och förväntansfull
bränner jag mer energi än vad jag egentligen har till mitt förfogande. Hjärnan
börjar koka. Det skrämmer mig inte. Jag vet att det är en varningssignal. Ett
sätt för min kropp att hålla mig i skinnet. Fortfarande gäckar min vilja mig. Samtidigt
som det också är den drivkraft som hjälper mig framåt. Det svåra är att hitta
balansen mellan den positiva drivkraften och att få energin att räcka till.
Nu
handlar det om att förvalta min sjukskrivningstid väl, hitta strategier för att lära mig att leva utanför min bubbla.
![]() | |
| Ett tecken på kraft i mitten av oktober |

Strategier är bra kryckor i livet! Jag läste en bra bok i somras med en rad som fastnade hos mig: "Du skall öva dig, inte pröva dig!" Skickar den raden till dig med en STOR kram<3
SvaraRaderaTACK :)
SvaraRadera