Konkurrens och samarbete i samspel

Kärleksörten är pampig där den står tätt ihop. Vid en närmare granskning är varje stjälk unik. Naturen visar hur konkurrens och samarbete funkar i praktiken. Rotsystemet konkurrerar om både plats och näring. Vi kan inte alla vara på samma fläck, inte ens om vi är samlokaliserade.Varje företag behöver har en egen soliditet där inkomster och kostnader ger en stark grund att stå på. En solitär gör sig fint i en smal hög vas. Den fångar vår blick där den stoltserar i egen majestät. Likadant är det med varje enskilt företag. Företag med vision, mål, affärsidé, som genomsyrar verksamheten, ett tydligt varumärke och som har en strategi att våga tjäna pengar samt en konkret handlingsplan hur de ska göra, står på egna ben. De sticker ut och syns. När blomställningarna bildar en rosa matta är kärleksörten lättare att se på håll. Precis som när konkurrerande företag förstår att god konkurrens vässar verktygen samtidigt som det ger goda samarbetspartners med hög kompetens. Den typen av samarbeten ger avtryck inom stora geografiska områden, blir lättare att hitta och genererar plusvärden som lätt kan omsättas i reda pengar. 

Gratis tjänster är otjänster

Jag vet vad jag kan! Eller. Jag vet vad jag kan när inte utsätter någon för en kostnad för det jag säljer. Det blir en paradox när det jag säljer är en produkt eller tjänst som värderas efter dess prislapp. Om det finns ett behov för min produkt eller tjänst är den värd att betalas för. Det innebär att den också är värd att ta betalt för. I min värld är gratis tjänster till vänner och bekanta otjänster. Det visar att jag hellre tror att mina bekanta går till okända nere på stan och handlar än att handla av mig. Att mina varor och tjänster är mindre värda än andras. Jag undrar om Håkan Gunnarsson på ICA Maxi i Ronneby skulle få sin rörelse att gå runt om han resonerade likadant. Tänk om han rabatterade alla sina bekantas matkassar. Vad skulle det få för konsekvenser och hur skulle du reagera på det. Vissa saker betalar vi för utan att ifrågasätta rimligheten i det vi betalar. Är en liter mjölk värd 10,50? Vad kostar det för lantbrukaren att få fram mjölken och hur mycket är han värd för att göra arbetet? Vilka fler ska ha betalt för mjölken? Håkan Gunnarsson och hans personal  ska de också få betalt för att de säljer mjölken till oss. Vem levererar mjölken till affären? Är det rimligt att även deras arbete är värt att betalas för o s v. Många är de som ska dela på betalningen av en liter mjölk.
När jag säljer mina tjänster utgår jag ifrån att mina kunder får något de efterfrågar och att de får valuta för sina pengar. Att det jag gör fyller ett behov. Om jag skäms för att ta betalt signalerar jag att det jag säljer är inte värt att betalas för. En kund som får det han eller hon vill ha får vara beredd att betala vad det kostar oavsett om man är bekant eller inte. För gratistjänster ger inga pensionspoäng, syns inte i verksamheten men belastar ändå dygnets arbetade timmar.